Kontaktlösa betalningar i kollektivtrafiken - men vad blir nästa steg?
Alla aktörer måste vara beredda på den omställning som nu krävs för att bygga ett modernt samhälle
Coronapandemin kommer att påverka vårt beteende, våra vanor och vårt liv under en lång tid framöver. Att betala kontaktlöst är ett exempel på hur ett år präglat av försiktighet och restriktioner utvecklat en vana som är här för att stanna. Alla aktörer måste vara beredda på den omställning som nu krävs för att bygga ett modernt samhälle som klarar av nya beteenden och människors förväntan på flexibilitet och effektivitet.
Så även kollektivtrafiken. Därför är veckans nyhet från SL om att de introducerar kontaktlösa betalningar för att köpa enkelbiljetter mycket välkommen.
I stället för att turister och affärsresenärer ska köa för att köpa ett Access-kort kan man nu enkelt blippa sitt kontaktlösa betalkort direkt i spärren, på biljettstolpen eller på bussen. Just nu uppmanas vi att inte resa kollektivt om det inte verkligen behövs. Men på sikt ser vi en stor potential i att en smidigare betalupplevelse kan öka viljan att resa med kollektiva färdmedel. Visas egna undersökningar pekar på att det genomsnittliga användandet kan öka med 27 procent.
Men bortom de mest uppenbara positiva effekterna som är att vänta av detta när pandemin är över – ökat kollektivt resande, minskade utsläpp och färre köer – hägrar också en diskussion om den samhällsutveckling som väntar.
I höstas jobbade var tredje person i Sverige hemifrån åtminstone någon dag i veckan. Även om det givetvis är en följd av coronarestriktioner talar allt mer för att det nya normala kommer att vara en blandning av arbete från köksbordet och arbetsplatsen.
Samtidigt: 68 procent av världens befolkning väntas bo i städer år 2050. Det är en dramatisk ökning från dagens läge där FN uppskattar andelen stadsbor till 55 procent.
Att våra gemensamma transportmedel står rustade för detta skifte är helt nödvändigt för att städer världen över ska kunna fortsätta bidra till samhällsekonomin.
Dels behöver de klara av längre sträckor till följd av en växande stadskärna, dels behöver de klara av de ökade krav på flexibilitet som kommer krävas när man i vissa perioder jobbar hemifrån, andra från kontoret och emellanåt från ett coworking-space. Att som boende i en storstad ha ett månads- eller årskort kommer kanske inte längre vara lika självklart.
Framåt tror jag att de resor vi gör i större utsträckning än tidigare kommer att involvera fler byten och olika transportmedel. Du kanske behöver börja på en buss, byta till tunnelbana och sedan hoppa på en elsparkcykel den sista biten? Kanske drivs transporterna av olika privata och offentliga aktörer? Visas egna globala studier visar att redan i dag tycker 47 procent att olika biljettyper för olika transporter är ett problem.
För att den moderna storstadsmänniskan inte ska välja bilen i stället krävs en modern och sömlöst integrerad kollektivtrafik. Privata och offentliga aktörer måste samverka för att resenärer ska kunna planera sin resa, betala för den och hålla koll på att allt går i tid – på ett enkelt sätt. Det innebär i klarspråk att resebolag, stadsplanerare, kommuner och betallösningsleverantörer som Visa tillsammans jobba för att utveckla framtidens, moderna, stad.
Visa jobbar i flera projekt över hela Europa för att hitta lösningar på detta, och det steg som i dag tas med SL är ett stort sådant. Vi ser fram emot att följa hur det tas emot och används, och hoppas att vi snart tar fler steg för att modernisera det kollektiva resandet i Sverige och Europa.